Tagg: 1900-talet
Frida Åslund har blivit digital
På bibliotekets plattform för digitala samlingar finns idag strax över 1 miljon sidor publicerade. Det är gamla böcker, tryck av olika slag, fotografier, vykort och handlingar ur några arkiv för att nämna något. Men det är ett arkiv som finns digitiserat i stort sett i sin helhet och det är Frida Åslunds. Allt som kunde publiceras digitalt utifrån upphovsrättsliga skäl är publicerat. Men vem var då Frida Åslund? Ungdomsporträtt av Frida Åslund. Fotografi 18_1_0001 i Frida Åslunds samling i Umeå universitetsbiblioteks digitala samlingar. Frida föddes den 20:e januari 1879 på Öbacka i Umeå. Hennes far var avvittringslantmätaren och författaren Daniel [...]
När Hjortronlandet var till salu
Kan det finnas någon koppling mellan Sara Lidmans succéroman Hjortronlandet och Sovjets invasion av Ungern hösten 1956? Frågan kan tyckas märklig och till för någon månad sedan hade jag själv svarat nej på frågan. Idag vet jag bättre. Omslaget till romanen Hjortronlandet För någon månad sedan hittade jag av en slump en gammal tidningsartikel om Sara Lidman, publicerad i Svenska Dagbladet den 2 december 1956. I artikeln kan man läsa om hur Sara ”liten och späd i rustik islandströja och smala stuprörsbyxor” vandrar uppför den långa trappan till Stockholms högskolas kårhus med ”en bunt stora spiralblock under armen”. Det visar [...]
Intressant vykortssamling digitaliserad
Nedan vykort föreställer Stora Hotellet i Umeå där flera skepp ankrat vid kajen. Denna vy har förändrats mycket till dags datum. Det måste vara före byggandet av Kyrkbron (som började byggas 1973), för idag skulle inte så här högmastade fartyg kunna ta sig hit. Vykortet är troligen tryckt 1910-1918 men fotografiet kan vara äldre. Vykortet är inte postgånget. Umeå, Stora hotellet med terrassen. Trol. tryckt 1910-1918. Anna Bjurströms brevkort E2_0302https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000062 Men vad är egentligen ett vykort? De flesta av oss skulle nog säga en bit styvare papper, oftast rektangulärt, med en bild på ena sidan och plats för meddelande och [...]
En rik korrespondens
I handskrift 161 hittar vi handlingar från politikern och landshövdingen Georg Andersson. Hans arkiv är på cirka 2,5 hyllmeter och innehåller manuskript till tal, anföranden och tidningsartiklar samt tidningsklipp och kanske det mest omfångsrika i detta arkiv, korrespondensen. Då Georg haft många strängar på sin lyra så avspeglas det också i de brev och försändelser som han erhållit eller sänt under åren, från liten till stor, från känd till okänd. För närvarande visas en del av hans rika korrespondens i utställningsmontern på plan 3 på Umeå universitetsbibliotek. Utställningsmontern på plan 3 Umeå universitetsbibliotek Georg föddes 1936 i Krokträsk, en liten [...]
Flickan som aldrig fick chansen
I år firar Umeå sitt 400-årsjubileum med konserter, utställningar, kungabesök m.m. När Umeå firade sitt 300-årsjubileum i juni 1922 var det parader, jubileumskantat, minnesgudstjänst och högtidliga tal som gällde. Tanken var även att en staty skulle resas framför Rådhuset och avtäckas under jubileumsdagen 22/6 1922. Efter en idé av den svenskamerikanske skulptören David Edström skulle Umeå föräras med en staty som symboliserade den moderna och framåtblickande staden, som efter stadsbranden 1888 fått en ny skepnad. Statyn skulle ges formen av en ung spejande flicka med vind i kjolen, stödd på Umeås stadsvapen. Umeå stadsfullmäktige tyckte det var en bra idé [...]
Pojkar som vågar!
Den 18 april 1934 kunde man i Västerbottens-Kuriren och Umebladet läsa följande annons: Ur Västerbottens-Kuriren 18 april 1934 De pojkar som antog utmaningen hade till uppgift att sälja tidningen ”Vår Front”, som inte var vilken veckotidning som helst utan Nationalsocialistiska blockets partitidning. En tidning som under åren 1933 och 1934 hade sin redaktion och ansvarig utgivare i Umeå. Kontaktperson enligt annonsen var advokat Sven Hallström, en av Umeås mäktigare män vid den här tiden. Han hade tillsammans med bl.a. greve Eric von Rosen under hösten 1933 bildat det Nationalsocialistiska blocket (NSB) och var en av de ledande och styrande personerna [...]
Vad en pärm kan berätta
När man som arkivarie sorterar och förtecknar handlingar av papper så förvaras de oftast på högst varierande sätt, allt ifrån löst i en låda, i en plastficka eller i ett kuvert. Det vanligaste är dock att handlingarna är insatta i pärmar. Att använda pärmar som förvaringsmedium kan kännas helt självklart idag och desto mer självklart är det om hur man använder en pärm. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden var pärmen en nymodighet. Detta blev jag varse när jag under förteckningsarbetet hittade en gammal pärm med en mycket intressant insida. Bild 1: Den funna pärmen [...]
Charles och Francois – en uppmärksammad konsthistoria
Har du möjligen en tavla därhemma av Charles Portin? I så fall är den nog värd några tusenlappar. Om du mot förmodan skulle äga ett verk av Francoise Portin så är nog värdet det tredubbla! Den ene var far och den andre var son. Den ene var skolad och har haft utställningar runt om i världen, den andre har aldrig visat sin konst offentligt, varit helt okänd - ända fram till nu! I byn Mattila utanför Haparanda växte Karl Edvard Portin upp i slutet av 1800-talet. Han hade i unga år ambitionen att bli slöjdlärare och reste 1909 till Helsingfors [...]
Bibliotekets första överbibliotekarie – vem var det?
Med överbibliotekarie menar man den högste chefen på biblioteket, men vem var Umeå universitetsbiblioteks förste på den posten? Det hela började egentligen redan i juli 1958 med att det medicinska biblioteket inrättades och var fysiskt placerat i dåvarande Stadsbibliotekets lokaler. Den som ledde verksamheten kallades inte ännu för överbibliotekarie utan föreståndare. Redan från första dagen började den förste föreståndaren Arne Eklund att föra dagbok. Denna tradition vidhölls ända till februari 1987 och det hann bli ett flertal olika skribenter under åren. Allt som allt omfattar det 4 dagböcker som ger en rik bild av hur det var att leda en [...]
Biobiljetten – ett minne blott
Mitt starkaste biominne är Star Wars på Spegeln i Uppsala 1977. Jag var 14 år gammal och gick tillsammans med min mamma trots att filmen var från 11 år (hon gillade nämligen filmer om rymden). Tyvärr har jag inte biobiljetten kvar, de brukade man nämligen vika ihop i tre delar och använda som visselpipa. Det var alltid ett himla liv i biosalongen innan reklamen började. Den som däremot sparade en stor mängd biobiljetter, ca 3000 stycken, var journalisten Rolf Nilsén. Rolf började skriva filmrecensioner redan som 14-åring och blev 1980 fast anställd på Norrbottens-Kuriren. Här kom han att skriva tusentals [...]