Kategori: Arkiv
Lucia och den 13:e december
Både högtiden den 13:e december och helgonet Lucia har genom århundradena genomgått stora förändringar. Grovt kan man dela in firandet i en yngre och en äldre variant. Den äldre omfattar Lucianatten som årets längsta natt. Vintersolståndet inföll den 13:e december i den julianska kalendern. När vi sen, 1753 i Sverige, gick över till den gregorianska kalendern ströks elva dagar och vintersolståndet kom då att infalla den 21 december. Denna kalender är den som gäller ännu idag. Den yngre traditionen kopplas mer ihop med stämningsfulla luciatåg. Det finns ingen enkel förklaring till hur dessa traditioner växt ihop till det vi har [...]
De tre stora
”Inte bara ost…” hette ett seminarium som gick av stapeln i ABF-huset i Stockholm 12 oktober 2002. Arrangör var ABF Stockholm och ABF Västerbotten. Här satsade man stort på att marknadsföra länet Västerbotten och västerbottnisk kultur. Statsråd, landshövding, universitetskansler och lärda professorer fanns på plats, liksom tre av länets största författare: Sara Lidman, Torgny Lindgren och P O Enquist. De tre författarna hade erbjudits tala om något som låg dem varmt om hjärtat. Sara skulle på seminariet tala om ”maten i Västerbotten”, Torgny föreläste om ”predikanterna” och P O tog chansen att lyfta fram ”idrotten i länet”. Den publik som [...]
En rik korrespondens
I handskrift 161 hittar vi handlingar från politikern och landshövdingen Georg Andersson. Hans arkiv är på cirka 2,5 hyllmeter och innehåller manuskript till tal, anföranden och tidningsartiklar samt tidningsklipp och kanske det mest omfångsrika i detta arkiv, korrespondensen. Då Georg haft många strängar på sin lyra så avspeglas det också i de brev och försändelser som han erhållit eller sänt under åren, från liten till stor, från känd till okänd. För närvarande visas en del av hans rika korrespondens i utställningsmontern på plan 3 på Umeå universitetsbibliotek. Utställningsmontern på plan 3 Umeå universitetsbibliotek Georg föddes 1936 i Krokträsk, en liten [...]
Flickan som aldrig fick chansen
I år firar Umeå sitt 400-årsjubileum med konserter, utställningar, kungabesök m.m. När Umeå firade sitt 300-årsjubileum i juni 1922 var det parader, jubileumskantat, minnesgudstjänst och högtidliga tal som gällde. Tanken var även att en staty skulle resas framför Rådhuset och avtäckas under jubileumsdagen 22/6 1922. Efter en idé av den svenskamerikanske skulptören David Edström skulle Umeå föräras med en staty som symboliserade den moderna och framåtblickande staden, som efter stadsbranden 1888 fått en ny skepnad. Statyn skulle ges formen av en ung spejande flicka med vind i kjolen, stödd på Umeås stadsvapen. Umeå stadsfullmäktige tyckte det var en bra idé [...]
Pojkar som vågar!
Den 18 april 1934 kunde man i Västerbottens-Kuriren och Umebladet läsa följande annons: Ur Västerbottens-Kuriren 18 april 1934 De pojkar som antog utmaningen hade till uppgift att sälja tidningen ”Vår Front”, som inte var vilken veckotidning som helst utan Nationalsocialistiska blockets partitidning. En tidning som under åren 1933 och 1934 hade sin redaktion och ansvarig utgivare i Umeå. Kontaktperson enligt annonsen var advokat Sven Hallström, en av Umeås mäktigare män vid den här tiden. Han hade tillsammans med bl.a. greve Eric von Rosen under hösten 1933 bildat det Nationalsocialistiska blocket (NSB) och var en av de ledande och styrande personerna [...]
Vad en pärm kan berätta
När man som arkivarie sorterar och förtecknar handlingar av papper så förvaras de oftast på högst varierande sätt, allt ifrån löst i en låda, i en plastficka eller i ett kuvert. Det vanligaste är dock att handlingarna är insatta i pärmar. Att använda pärmar som förvaringsmedium kan kännas helt självklart idag och desto mer självklart är det om hur man använder en pärm. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden var pärmen en nymodighet. Detta blev jag varse när jag under förteckningsarbetet hittade en gammal pärm med en mycket intressant insida. Bild 1: Den funna pärmen [...]
”Twänne wäldigt stora och dyrbara album”
Till Skellefteå prostgård kom lördagen den 24 juli 1897 två män från Piteå resande. De två var organisten i Piteå landsförsamling Israel Andersson (tillika kommunalstämmans ordförande) samt kyrkvärden och nämndemannen Ulrik Johansson. Organist Israel Andersson (t.v.) och Kyrkvärd Ulrik Johansson (t.h.) Andersson och Johansson hade ett uppdrag med sin resa, att för Piteå landsförsamlings räkning avtacka kontraktsprost Gustaf Höijer. Prosten hade under drygt 20 års tid varit verksam i Piteå, men nu flyttat till Skellefteå och där tillträtt som kyrkoherde. Med sig i bagaget hade piteborna en avskedsgåva från tacksamma församlingsmedlemmar. Det krävdes säkert två man för att överlämna gåvan, [...]
Den första kvinnliga universitetskanslern
Sigbrit Franke disputerade 1975 vid Umeå universitet i pedagogik på avhandlingen Utvärdering av undervisning : en problemanalys och några empiriska studier på universitetsnivå (diva-portal.org). 1978 blev hon docent och året därpå tillförordnad professor i pedagogik och 1982 installerades hon som professor i pedagogik. Sigbrit Franke installeras som professor. (Bild ur Sigbrit Frankes arkiv, SE Q Handskrift 215:E:1:1) Under 1980-talet har hon även varit gästprofessor i Berkeley. Franke är gästprofessor vid KTH Learning Lab. Hennes forskargärning är främst inriktad på utvärdering av kvalitet i utbildningssystem. (Fotograf: Per Landfors, Västerbottens-Kuriren) Som högskoleadministratör har Franke varit prefekt, dekan, prorektor och 1992–1998 rektor för Umeå universitet. 1999 utnämndes hon till universitetskansler och chef för Högskoleverket och blev då Sveriges första kvinnliga universitetskansler. [...]
Nobelpristagare i arkiven
I samband med Nobelfestligheterna lyfter vi fram korrespondens från Nobelpristagare som återfinns i Umeå universitetsbiblioteks samlingar (arkiven). Sju Nobelpristagare presenteras i vår utställning, sex litteraturpristagare och en fredspristagare. Dag Hammarskjöld (1906–1961), Nobels fredspris 1961 (postumt) Förstärkning av FN-organisationen Tomas Tranströmer (1931–2015), Nobelpriset i litteratur 2011 ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga” Nelly Sachs (1891–1970), Nobelpriset i litteratur 1966 ”för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde” Eyvind Jonson (1900–1976), Nobelpriset i litteratur 1974 ”för en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst” Halldór Kiljan [...]
Charles och Francois – en uppmärksammad konsthistoria
Har du möjligen en tavla därhemma av Charles Portin? I så fall är den nog värd några tusenlappar. Om du mot förmodan skulle äga ett verk av Francoise Portin så är nog värdet det tredubbla! Den ene var far och den andre var son. Den ene var skolad och har haft utställningar runt om i världen, den andre har aldrig visat sin konst offentligt, varit helt okänd - ända fram till nu! I byn Mattila utanför Haparanda växte Karl Edvard Portin upp i slutet av 1800-talet. Han hade i unga år ambitionen att bli slöjdlärare och reste 1909 till Helsingfors [...]