Kategori: Arkiv
Intressant vykortssamling digitaliserad
Nedan vykort föreställer Stora Hotellet i Umeå där flera skepp ankrat vid kajen. Denna vy har förändrats mycket till dags datum. Det måste vara före byggandet av Kyrkbron (som började byggas 1973), för idag skulle inte så här högmastade fartyg kunna ta sig hit. Vykortet är troligen tryckt 1910-1918 men fotografiet kan vara äldre. Vykortet är inte postgånget. Umeå, Stora hotellet med terrassen. Trol. tryckt 1910-1918. Anna Bjurströms brevkort E2_0302https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000062 Men vad är egentligen ett vykort? De flesta av oss skulle nog säga en bit styvare papper, oftast rektangulärt, med en bild på ena sidan och plats för meddelande och [...]
Järnkronan
Vet du vad en järnkrona är? Enligt Svenska Akademiens ordbok finns det två betydelser av ordet. Antingen kan den som bär en järnkrona vara en lombardisk medeltida kung eller - mer troligt - en straffånge på fästning. Det senare förklaras av att en järnplatta med kunglig relief prydde de kedjor som fångar förr fick bära under fängelsevistelser. Idag återfinns järnkronor förhoppningsvis bara på museer. Järnkrona ur Nordiska museets samlingar. Själv läser jag just nu Sara Lidmans bok Järnkronan och fascineras av berättelsen om Didrik Mårtensson, handlaren och kommunalnämndens ordförande, som blir dömd för förskingring och får tillbringa nio månader på [...]
Glad Påsk!
Med ett avfotograferat påskkort funnet i Gunnar Erkners arkiv vill vi på avdelningen för arkiv och specialsamlingar önska er alla en glad påsk. Lite om Gunnar Erkner. Han var konstnär och författare, född i Husum 1929. Han tänkte först följa sin far i spåren och bli ingenjör men intresset för teckning tog honom till Stockholm 1951 och studier vid Konstfack. Han har även ägnat sig åt skulptering, grafik, bokillustrationer och mycket mer. Han var hela yrkeslivet frilansande och kallade sig själv för ”diversearbetare i kultur”. En annat intressant initiativ var att han var med och skapade Sveriges första surströmmingsmuseum. Arkivet [...]
Lucia och den 13:e december
Både högtiden den 13:e december och helgonet Lucia har genom århundradena genomgått stora förändringar. Grovt kan man dela in firandet i en yngre och en äldre variant. Den äldre omfattar Lucianatten som årets längsta natt. Vintersolståndet inföll den 13:e december i den julianska kalendern. När vi sen, 1753 i Sverige, gick över till den gregorianska kalendern ströks elva dagar och vintersolståndet kom då att infalla den 21 december. Denna kalender är den som gäller ännu idag. Den yngre traditionen kopplas mer ihop med stämningsfulla luciatåg. Det finns ingen enkel förklaring till hur dessa traditioner växt ihop till det vi har [...]
De tre stora
”Inte bara ost…” hette ett seminarium som gick av stapeln i ABF-huset i Stockholm 12 oktober 2002. Arrangör var ABF Stockholm och ABF Västerbotten. Här satsade man stort på att marknadsföra länet Västerbotten och västerbottnisk kultur. Statsråd, landshövding, universitetskansler och lärda professorer fanns på plats, liksom tre av länets största författare: Sara Lidman, Torgny Lindgren och P O Enquist. De tre författarna hade erbjudits tala om något som låg dem varmt om hjärtat. Sara skulle på seminariet tala om ”maten i Västerbotten”, Torgny föreläste om ”predikanterna” och P O tog chansen att lyfta fram ”idrotten i länet”. Den publik som [...]
En rik korrespondens
I handskrift 161 hittar vi handlingar från politikern och landshövdingen Georg Andersson. Hans arkiv är på cirka 2,5 hyllmeter och innehåller manuskript till tal, anföranden och tidningsartiklar samt tidningsklipp och kanske det mest omfångsrika i detta arkiv, korrespondensen. Då Georg haft många strängar på sin lyra så avspeglas det också i de brev och försändelser som han erhållit eller sänt under åren, från liten till stor, från känd till okänd. För närvarande visas en del av hans rika korrespondens i utställningsmontern på plan 3 på Umeå universitetsbibliotek. Utställningsmontern på plan 3 Umeå universitetsbibliotek Georg föddes 1936 i Krokträsk, en liten [...]
Flickan som aldrig fick chansen
I år firar Umeå sitt 400-årsjubileum med konserter, utställningar, kungabesök m.m. När Umeå firade sitt 300-årsjubileum i juni 1922 var det parader, jubileumskantat, minnesgudstjänst och högtidliga tal som gällde. Tanken var även att en staty skulle resas framför Rådhuset och avtäckas under jubileumsdagen 22/6 1922. Efter en idé av den svenskamerikanske skulptören David Edström skulle Umeå föräras med en staty som symboliserade den moderna och framåtblickande staden, som efter stadsbranden 1888 fått en ny skepnad. Statyn skulle ges formen av en ung spejande flicka med vind i kjolen, stödd på Umeås stadsvapen. Umeå stadsfullmäktige tyckte det var en bra idé [...]
Pojkar som vågar!
Den 18 april 1934 kunde man i Västerbottens-Kuriren och Umebladet läsa följande annons: Ur Västerbottens-Kuriren 18 april 1934 De pojkar som antog utmaningen hade till uppgift att sälja tidningen ”Vår Front”, som inte var vilken veckotidning som helst utan Nationalsocialistiska blockets partitidning. En tidning som under åren 1933 och 1934 hade sin redaktion och ansvarig utgivare i Umeå. Kontaktperson enligt annonsen var advokat Sven Hallström, en av Umeås mäktigare män vid den här tiden. Han hade tillsammans med bl.a. greve Eric von Rosen under hösten 1933 bildat det Nationalsocialistiska blocket (NSB) och var en av de ledande och styrande personerna [...]
Vad en pärm kan berätta
När man som arkivarie sorterar och förtecknar handlingar av papper så förvaras de oftast på högst varierande sätt, allt ifrån löst i en låda, i en plastficka eller i ett kuvert. Det vanligaste är dock att handlingarna är insatta i pärmar. Att använda pärmar som förvaringsmedium kan kännas helt självklart idag och desto mer självklart är det om hur man använder en pärm. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden var pärmen en nymodighet. Detta blev jag varse när jag under förteckningsarbetet hittade en gammal pärm med en mycket intressant insida. Bild 1: Den funna pärmen [...]
”Twänne wäldigt stora och dyrbara album”
Till Skellefteå prostgård kom lördagen den 24 juli 1897 två män från Piteå resande. De två var organisten i Piteå landsförsamling Israel Andersson (tillika kommunalstämmans ordförande) samt kyrkvärden och nämndemannen Ulrik Johansson. Organist Israel Andersson (t.v.) och Kyrkvärd Ulrik Johansson (t.h.) Andersson och Johansson hade ett uppdrag med sin resa, att för Piteå landsförsamlings räkning avtacka kontraktsprost Gustaf Höijer. Prosten hade under drygt 20 års tid varit verksam i Piteå, men nu flyttat till Skellefteå och där tillträtt som kyrkoherde. Med sig i bagaget hade piteborna en avskedsgåva från tacksamma församlingsmedlemmar. Det krävdes säkert två man för att överlämna gåvan, [...]