Den 18 april 1934 kunde man i Västerbottens-Kuriren och Umebladet läsa följande annons:
De pojkar som antog utmaningen hade till uppgift att sälja tidningen ”Vår Front”, som inte var vilken veckotidning som helst utan Nationalsocialistiska blockets partitidning. En tidning som under åren 1933 och 1934 hade sin redaktion och ansvarig utgivare i Umeå.
Kontaktperson enligt annonsen var advokat Sven Hallström, en av Umeås mäktigare män vid den här tiden. Han hade tillsammans med bl.a. greve Eric von Rosen under hösten 1933 bildat det Nationalsocialistiska blocket (NSB) och var en av de ledande och styrande personerna inom blocket.
NSB behövde en tidning där man kunde marknadsföra sina idéer och samla sina anhängare. Två umebor ansåg sig lämpade att ta sig an tidningsprojektet – advokat Hallström själv tillsammans med Holger Möllman-Palmgren, intendent vid Västerbottens läns hembygdsförening.
Möllman-Palmgren axlade rollen som chefredaktör och ansvarig utgivare medan Hallström utsågs till länsledare för NSB och skötte tidningens ekonomi, kontakter och marknadsföring. Tidningen fick namnet ”Vår Front” och utkom med sitt första nummer i oktober 1933. Ett nytt nummer kom sedan var fjortonde dag och upplagan var från början 3.000. ”Vår Front” trycktes i Umeå och såldes via pressbyråer, pappershandlare och tidningskiosker runt om i landet. Hur många prenumeranter tidningen hade är oklart.
Totalt utkom 24 nummer av ”Vår Front”. Det sista numret utgavs i december 1934. Man vågar nog påstå att tidningen inte blev någon större succé. Det fanns i Sverige vid den här tiden flera nationalsocialistiska grupperingar med egna tidningar att välja mellan. Den stora splittringen bland grupperna bidrog nog till att framgången för svensk nationalsocialistisk press uteblev. Att hitta exemplar av tidningen ”Vår Front” idag är nog ganska svårt. Alla utgivna nummer finns sparade på Kungliga biblioteket och på ytterligare något bibliotek och arkiv kan man nog hitta exemplar. Själv har jag bara läst ett nummer av tidningen.
I Umeå universitetsbibliotek finns advokat Sven Hallströms personarkiv. Här kan man idag hitta spår från tidningsutgivningen av ”Vår Front”. I arkivet återfinns fakturor från tryckeriet, kvitton, distributionslistor, korrespondens och lite marknadsföring. Här hittar man t.ex. underlaget till annonsen som publicerades den 18 april 1934.
Vad kunde då en läsare av ”Vår Front” ta del av vid den här tiden? Ur det nummer som jag själv läst (nr 4/1933) är tonen hård, högstämt fosterländsk och tysklandsvänlig. I nr 4/1933 presenteras bl.a. den nyvalde ledaren för NSB – överste Martin Ekström – som i tidningen beskrivs som en ”hövding” sprungen från ”landets mest demokratiska landsända” (Dalarna).”En folkets man som inte räds pilregn”.
Frågor kring ras, judars rättigheter och bolsjevism är andra ämnen som får stort utrymme i tidningen, liksom hyllningar av Tysklands nya ledarskap. Ett ofta återkommande ord i texterna är ”folkgemenskap” och hälsningsordet ”Hell” (Hell Sverige!, Hell Martin Ekström!).
Efter att tidningen lagts ner hittade de båda redaktörerna nya arbetsområden inom nationalsocialismens tjänst. Sven Hallström blev bl.a. lokalpolitiker, då han i Umeå stadsfullmäktige satt som representant för Nationalsocialisterna åren 1935-1938. Möllman-Palmgren lämnade Umeå och sitt museijobb 1935 för att i stället helhjärtat satsa på journalistik, bl.a. i Göteborg som redaktör för den nationalsocialistiska tidningen ”Sverige Fritt”.
Hur gick det då med tidningsförsäljningen för de ”pojkar som vågade” i Umeå våren 1934? Fanns det några ynglingar som nappade på anbudet och fanns det några umebor som var villiga att köpa ”Vår Front” vid den här tiden? Något svar på det hittar man tyvärr inte i arkivet, men om man får gissa tror jag nog inte att tidningspojkarna tjänade speciellt mycket på just det här extraknäcket.
Kommentera