I år firar Umeå sitt 400-årsjubileum med konserter, utställningar, kungabesök m.m. När Umeå firade sitt 300-årsjubileum i juni 1922 var det parader, jubileumskantat, minnesgudstjänst och högtidliga tal som gällde. Tanken var även att en staty skulle resas framför Rådhuset och avtäckas under jubileumsdagen 22/6 1922.

Efter en idé av den svenskamerikanske skulptören David Edström skulle Umeå föräras med en staty som symboliserade den moderna och framåtblickande staden, som efter stadsbranden 1888 fått en ny skepnad. Statyn skulle ges formen av en ung spejande flicka med vind i kjolen, stödd på Umeås stadsvapen. Umeå stadsfullmäktige tyckte det var en bra idé och David Edström fick uppdraget. I mars 1920 kunde Edström presentera ett foto av det blivande konstverket. En staty som i färdigt skick skulle vara 4,5 m hög. Fotot av modellen återfinns idag i Umeå stads stadsfullmäktiges arkiv.

Foto ur Umeå stadsfullmäktiges arkiv, bilaga till protokoll 1920-04-23

Det blivande konstverket kom i folkmun att kallas för ”jubileumsflickan” och blev i början på 1920-talet en ”snackis” bland umeborna. Ryttmästare Eric von Boisman var den i Umeå som hade kontakterna med skulptören Edström i USA. Boisman hade ett utsatt jobb med att hålla sig väl både med konstnären Edström och med Umeå stads jubileumskommitté. Turerna kring statyn och den ambitiöse von Boisman kom att bli en uppmärksammad följetong i stan. I lokalpressen och i lokalrevyer drevs det med von Boisman och hans projekt.

Teckning av Eric von Boisman publicerad i Västerbottens-Kuriren 20/11 1920

På våren 1921 hade Edström från USA till Umeå skickat en modell i trä av ”jubileumsflickan”. Olika åsikter fanns om var i Umeå statyn skulle placeras. Ryttmästare von Boisman prövade att placera ut modellen i flera av Umeås parker för att hitta den perfekta platsen. Ryktet om modellen spreds i Umeå och även vidare i landet och hamnade till slut som nyhet i Aftonbladet.

ur Aftonbladet 1921-04-08

Av olika anledningar blev projektet aldrig slutfört och Umeå stod utan staty när jubileumsdagen kom. För att lätta upp den dystra stämningen i staden efter det uteblivna monumentet så tog journalister från Umebladet, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad det unika greppet att tillsammans ge ut en jubileumstidskrift. I juni 1922 utkom ”Hallå! Umeåjournalisternas sommarsynd”. En tidning om jubileumsstaden och dess medborgare. Skämtteckningar, lättsamma reportage och små elakheter om stadens styrande och celebriteter återfanns i tidningen. Jubileumstidningen trycktes i 1.000 exemplar och såldes slut på en dag.

I tidskriftens ”ledare” skriver man att det var ”jubileumsflickans tragiska öde” som sammansvetsat Umeåtidningarnas journalister att gå samman. På tidningsomslagets visas jubileumsflickan och von Boisman i en och samma person. Enligt tidningen ville man med teckningen visa att ”bra karl hjälper sig själv” och ”att ingenting är omöjligt under solen – i jubileumstider.

Omslag till Jubileumstidskriften. Teckning av Einar Härlin. Foto: Uppsala universitetsbibliotek

Där jubileumsflickan var tänkt att stå återfinns idag bysten av stadens grundare Gustav II Adolf – placerad där två år efter Umeås 300-årsjubileum.

Om ni vill läsa mer ingående om projektet ”Jubileumsflickan” och dess många turer så rekommenderar jag Maria Perssons artikel som nyligen publicerats i nättidskriften Västerbotten förr & nu.

Maria Persson kommer även att hålla en föreläsning i ämnet den 22/6 kl 12.00 på Kvinnohistoriskt museum i Umeå.

Foto: Mikael Lindmark