Nedan vykort föreställer Stora Hotellet i Umeå där flera skepp ankrat vid kajen. Denna vy har förändrats mycket till dags datum. Det måste vara före byggandet av Kyrkbron (som började byggas 1973), för idag skulle inte så här högmastade fartyg kunna ta sig hit. Vykortet är troligen tryckt 1910-1918 men fotografiet kan vara äldre. Vykortet är inte postgånget.
https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000062
Men vad är egentligen ett vykort? De flesta av oss skulle nog säga en bit styvare papper, oftast rektangulärt, med en bild på ena sidan och plats för meddelande och adress på den andra. Men om det är runt i stället eller gjort av ett annat material, frankeringsbart och med plats för adress. Är det då ett vykort? Kollar man med vykortsamlare får man olika svar.
Enligt Wikipedia är ett vykort, eller som det från början kallades brefkort, ett postkort med plats för adress. I Sverige producerades de första brevkorten redan 1872. De skulle frankeras som brev och hade ingen bild och kom inte heller att bli så populära. De följande åren sänktes portot och man gav även möjlighet att dekorera korten. De första korten var gratulationskort eller liknande. 1887 kom det första brevkortet som hade en topografisk bild, ett motiv från Uppsala. Under de följande åren började fler och fler grossister att producera brevkort och runt år 1900 och åren därefter blev det väldigt populärt att skicka dem. Dessa brevkort hade en vy på ena sidan av kortet och en odelad adressida på den andra. Utrymmet för att skriva ett meddelande var minimalt. 1905 delade man adressidan i två delar så att ett meddelande även kunde tillfogas. När det blev allt vanligare med vyer på korten började man kalla dessa brevkort för vybrevkort som sen kortades ner till vykort. I detta inlägg kommer jag framför allt benämna korten som vykort.
https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000001
I arkivet efter handlanden Anna Bjurström (1893-1938) finns ett mycket intressant brevkortsalbum med vykort från framför allt första halvan av 1900-talet. Albumet är designat speciellt för förvaring av brevkort och vykort. Anna verkar ha samlat vykort då det finns kort som inte bara adresserats till henne själv utan även till hennes mamma Hedvig och hennes syster också döpt till Hedvig. Efter Annas död 1938 verkar hennes son fortsatt att fylla albumet med vykort då det finns kort adresserade även till honom. De flesta vykorten är postgångna men det finns också oanvända.
Förutom att digitalisera vykorten så har vi också försökt att datera dem utifrån när de kan vara tryckta. Det är nästintill omöjligt att veta när fotografierna är tagna men däremot när vykorten är tryckta går att någorlunda fastställa framför allt utifrån stämplar, design och företagsnamn. Till min hjälp har jag haft Arne Sandströms bok Vykortets historia. Förlag. Tryckerier. Koder.
https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000261
De äldsta vykorten i Annas samling är troligen tryckta mellan 1891 och 1899. Ett av dem är ovan brevkort med en vy från Lycksele som här kallas ”Lapp-Stockholm”. På baksidan fanns vid denna tid inget meddelandefält men avsändaren har ändå skrivit dit ett litet meddelande på framsidan. Observera även adressen som består av Annas namn samt Umeå. Den informationen räckte tydligen för brevbäraren så han kunde dela ut det till rätt person. Poststämpeln är inte så tydlig men jag tror det står 1901.
https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000063
Annas vykortsamling omfattar framför allt vyer från städer, mindre orter och landskapsscenerier. Flest vykort finns från Stockholm, hela 48, men Hedemora, Norrköping, Umeå och Västervik är också väl representerade. Ur ett norrländskt perspektiv så finns från landskapet Västerbotten 21 vykort i samlingen och från Lappland 25, Norrbotten 20 och från Ångermanland 15 kort. Totalt i samlingen finns 358 vykort från 109 orter från norr till söder i Sverige, Köpenhamn i Danmark och Torneå i Finland. Ovan bild visar en vy från Storgatan i Umeå. Brevkortet är troligen tryckt 1905-1910 men fotografiet kan vara äldre. Det var i alla fall innan Storgatan trafikerades av bilar. Poststämpeln är inte så tydlig men jag tycker det står 1908.
https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:abj_000065
Ovan brevkort visar Rådhuset med den intilliggande parken i Umeå. Denna vy är ganska likt med hur det ser ut idag. Det ser ut att vara poststämplat 1930. Intressant att notera är att meddelandet består av en beställning av 1 kilo kaffe till Tullstationen i Sikeå. Här ser man också den delade adressidan som är vanlig på vykort man köper än idag.
I detta blogginlägg kan vi bara publicera en bråkdel av de vykort som finns i samlingen så gå gärna in själv och botanisera bland resten av korten.
https://digital.ub.umu.se/node/802519?language=sv&fulltext-query=
Källor:
Sandström, Arne, Vykortets historia. Förlag. Tryckerier. Koder, Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget, 2015
https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vykort&oldid=53621371 läst 2023-08-11
Kommentera