Författare: Göran Larsson
De tre stora
”Inte bara ost…” hette ett seminarium som gick av stapeln i ABF-huset i Stockholm 12 oktober 2002. Arrangör var ABF Stockholm och ABF Västerbotten. Här satsade man stort på att marknadsföra länet Västerbotten och västerbottnisk kultur. Statsråd, landshövding, universitetskansler och lärda professorer fanns på plats, liksom tre av länets största författare: Sara Lidman, Torgny Lindgren och P O Enquist. De tre författarna hade erbjudits tala om något som låg dem varmt om hjärtat. Sara skulle på seminariet tala om ”maten i Västerbotten”, Torgny föreläste om ”predikanterna” och P O tog chansen att lyfta fram ”idrotten i länet”. Den publik som [...]
Flickan som aldrig fick chansen
I år firar Umeå sitt 400-årsjubileum med konserter, utställningar, kungabesök m.m. När Umeå firade sitt 300-årsjubileum i juni 1922 var det parader, jubileumskantat, minnesgudstjänst och högtidliga tal som gällde. Tanken var även att en staty skulle resas framför Rådhuset och avtäckas under jubileumsdagen 22/6 1922. Efter en idé av den svenskamerikanske skulptören David Edström skulle Umeå föräras med en staty som symboliserade den moderna och framåtblickande staden, som efter stadsbranden 1888 fått en ny skepnad. Statyn skulle ges formen av en ung spejande flicka med vind i kjolen, stödd på Umeås stadsvapen. Umeå stadsfullmäktige tyckte det var en bra idé [...]
Pojkar som vågar!
Den 18 april 1934 kunde man i Västerbottens-Kuriren och Umebladet läsa följande annons: Ur Västerbottens-Kuriren 18 april 1934 De pojkar som antog utmaningen hade till uppgift att sälja tidningen ”Vår Front”, som inte var vilken veckotidning som helst utan Nationalsocialistiska blockets partitidning. En tidning som under åren 1933 och 1934 hade sin redaktion och ansvarig utgivare i Umeå. Kontaktperson enligt annonsen var advokat Sven Hallström, en av Umeås mäktigare män vid den här tiden. Han hade tillsammans med bl.a. greve Eric von Rosen under hösten 1933 bildat det Nationalsocialistiska blocket (NSB) och var en av de ledande och styrande personerna [...]
”Twänne wäldigt stora och dyrbara album”
Till Skellefteå prostgård kom lördagen den 24 juli 1897 två män från Piteå resande. De två var organisten i Piteå landsförsamling Israel Andersson (tillika kommunalstämmans ordförande) samt kyrkvärden och nämndemannen Ulrik Johansson. Organist Israel Andersson (t.v.) och Kyrkvärd Ulrik Johansson (t.h.) Andersson och Johansson hade ett uppdrag med sin resa, att för Piteå landsförsamlings räkning avtacka kontraktsprost Gustaf Höijer. Prosten hade under drygt 20 års tid varit verksam i Piteå, men nu flyttat till Skellefteå och där tillträtt som kyrkoherde. Med sig i bagaget hade piteborna en avskedsgåva från tacksamma församlingsmedlemmar. Det krävdes säkert två man för att överlämna gåvan, [...]
Charles och Francois – en uppmärksammad konsthistoria
Har du möjligen en tavla därhemma av Charles Portin? I så fall är den nog värd några tusenlappar. Om du mot förmodan skulle äga ett verk av Francoise Portin så är nog värdet det tredubbla! Den ene var far och den andre var son. Den ene var skolad och har haft utställningar runt om i världen, den andre har aldrig visat sin konst offentligt, varit helt okänd - ända fram till nu! I byn Mattila utanför Haparanda växte Karl Edvard Portin upp i slutet av 1800-talet. Han hade i unga år ambitionen att bli slöjdlärare och reste 1909 till Helsingfors [...]
Damen med det ovanliga förnamnet
Eskilina Unaeus. Fotograf: Wald. Dahllöf & Co(ur Gustaf Norrmans arkiv) Låt mig presentera Eskilina Unaeus, rektorsfru i Umeå vid mitten av 1800-talet. Av fotot att döma verkar Eskilina ha varit en lite stram dam som säkert kunde föra sig väl i de borgerliga 1800-tals-salongerna. Eskilina finns representerad med två porträtt i en fotosamling som nyligen blivit digitaliserad här vid Umeå universitetsbibliotek. Den aktuella fotosamlingen ingår i studierektor Gustaf Norrmans arkiv och består av närmare 200 visitkorts- och kabinettsfoton från mitten av 1800-talet och framåt. Fotografierna har troligen tillhört Gustaf Norrmans föräldrar - kyrkoherden i Umeå landsförsamling Olof Norrman och hans [...]
J. A. Linder – mycket mer än bara en väg
I Umeå, i stadsdelen Umedalen, återfinns J. A. Linders väg. En väg som idag kanske mest förknippas med den träningsanläggning - IKSU spa - som ligger där. Vem egentligen denne J. A. Linder var, tror jag stora delar av dagens umebor inte har en aning om. Kanske är det dags att råda bot på okunskapen och ge herr Linder det erkännande han så väl förtjänar. Johan Anders Linder Johan Anders Linder (1783-1877) var en välkänd kulturperson i 1800-talets Umeå. En renässansman av stora mått, men placerad i fel århundrade. Han var under en stor del av sitt liv komminister i [...]
Vapenlös, värnlös föll han för skottet
I år är det 35 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm. Många är vi nog som minns vad vi gjorde just den där dagen 1986 när vi nåddes av nyheten om Palmemordet. Jag misstänker att det finns många noteringar i dagböcker runt om i Sverige som behandlar just detta, dagboksnoteringar från den 28 februari 1986 eller mer troligt från den 1 mars 1986.Ur personarkiven på Umeå universitetsbibliotek har jag plockat fram ett exempel. Det rör sig om dagbokskrivaren, författaren och fil. doktor Rut Berggrens noteringar i sin dagbok från 1986. Ur Rut Berggrens arkiv Rut Berggren (1918-2008) [...]
En allt utom likgiltig bok
”Utan tvivel den hårdaste anklagelse som någonsin riktats mot svenskt sinnessjukvårdsväsen. ”I som här inträden” är en allt utom likgiltig bok.” (Svenska Dagbladet 1944-10-28). Vintern och våren 1944 sitter författarinnan Astrid Väring vid sin skrivmaskin och skriver på en roman det osar om. Hon skriver om ett levnadsöde i hennes barndomsstad Umeå, om en man som mot sin vilja blivit inspärrad på mentalsjukhus. Hur han anklagats för att vara psykiskt sjuk, har mist sitt arbete, hem och familj och efter ett självmordsförsök hamnat på Umedalens mentalsjukhus. Efter fyra års ”behandling” skrivs han ut till ett liv där han har svårt [...]
Hallå Fredrika!
Tisdagen den 29 oktober 1912 var en historisk dag i Fredrika. Det var första gången ett telefonsamtal kunde ringas från orten. Efter år av väntan, ledningsdragningar och installationer var det så dags för invigning. I Fredrika prästgård kunde kyrkoherde Johan Ulrik Bjurberg - med telefonnummer Fredrika 1 - ringa sitt första telefonsamtal. Ur Västerbottens-Kuriren 1912-11-02 Det blev Linjedirektör Bennet i Luleå som fick det första samtalet när Bjurberg ringde och rapporterade att telefonledningen fungerade. Han passade samtidigt på att beställa fler telefonskåp till nya abonnenter i Fredrika. Ytterligare 5 samtal ringde Bjurberg denna dag och han kunde även ta emot [...]