Både högtiden den 13:e december och helgonet Lucia har genom århundradena genomgått stora förändringar. Grovt kan man dela in firandet i en yngre och en äldre variant. Den äldre omfattar Lucianatten som årets längsta natt. Vintersolståndet inföll den 13:e december i den julianska kalendern. När vi sen, 1753 i Sverige, gick över till den gregorianska kalendern ströks elva dagar och vintersolståndet kom då att infalla den 21 december. Denna kalender är den som gäller ännu idag. Den yngre traditionen kopplas mer ihop med stämningsfulla luciatåg. Det finns ingen enkel förklaring till hur dessa traditioner växt ihop till det vi har idag, så mycket är fortfarande oklart.
Enligt folktron i den äldre traditionen kallades natten den 13:e december för Lusse långnatt. Den var farlig ute med övernaturliga och onda makter runt husknutarna, så det var bäst att hålla sig inomhus i stillhet. Man skulle helst inte heller arbeta och verktyg ställdes undan. I västra Sverige utvecklades också en tradition att man skulle äta flera frukostar under natten. Man provsmakade också julmaten, en så kallad lillejul. Det kan också vara från denna sed som lussebullen härstammar.
Men vem var egentligen helgonet Lucia som vi idag förknippar med den 13:e december?
I Syracusa på Sicilien föddes på 280-talet en jungfru som fick namnet Lucia. Hon var enligt legenden djupt troende kristen och bestämde sig redan som barn att hon inte skulle gifta sig. När hennes mor tillfrisknade från en svår sjukdom skänkte Lucia hela sin hemgift till nödlidande på Sicilien. Det upprörde den man, som inte var kristen och tilltänkt att gifta sig med Lucia, så till den grad att han anmälde detta till den romerske ståthållaren.
Kristendomen var vid denna tid förbjuden i det romerska riket och de kristna var förföljda. Lucia dömdes på grund av sin kristna tro att som straff tjänstgöra på en bordell där hon sen skulle dödas. Men när de romerska soldaterna kom för att hämta henne gick hon inte att rubba ur fläcken. Man försökte få henne att röra sig genom att tända bålar av eld runt henne men lågorna skadade henne inte. Till sist tog ståthållaren saken i egna händer och stack ett svärd genom hennes hals men hon dog ändå inte. Det var först när kristna präster kom och gav henne nattvarden som hon dog.
I en annan version av legenden som härstammar från medeltiden blir en hednisk man så förälskad i Lucia på grund av hennes vackra ögon. Lucia skär då ut dem och ger dem på ett fat till den förälskade mannen. Men Gud gav henne nya ögon. I den katolska tron är hon också skyddshelgon för de blinda.
Lucia lär ha dött år 304, endast drygt 20 år gammal. Hon sågs som en martyr för sin tros skull och blev helgonförklarad och kallas sedan dess för Sankta Lucia. I den svenska kalendern har helgonet Lucia haft en plats sen medeltiden.
Dagens Luciafirande i Sverige uppstod på slutet av 1800-talet. Det är omtvistat om det röda sidenbältet som Lucia har runt midjan ska symbolisera hennes martyrdöd. I vissa landsändar av Sverige firade man denna dag också lille julafton eller lusse långnatt med ett stjärngossefirande. Enligt vissa källor, bland annat Mattias Axelsson som har bloggen om svenska högtider och traditioner, så härstammar stjärngossarna från julspel som utfördes på trettonhelgen av gymnasister som ämnade samla in pengar för att finansiera sina studier. Under dessa spel hade stjärngossarna vita särkar och strutmössor på huvudena och det förekom också ofta en ängel. En teori är att det är denna ängel som sen förlorade vingarna och började kallas Lucia.
Den första nedteckningen av ett luciafirande likt dagens är från 1764 från Horns herrgård i Västergötland. En man beskriver hur han blev väckt av en sjungande vitklädd kvinna med två ljusstakar i händerna och änglavingar på ryggen. Efter henne kom en annan vitklädd kvinna med frukost. Våra Luciatraditioner kan också ha påverkats av den tyska seden Christkind. Då kläddes en flicka för att var Jesusbarnet och de tända ljusen i håret skulle symbolisera en gloria.
Den första Lucia som uppträdde mer officiellt i Sverige skred fram på Skansen år 1893. Därefter blev julseden populär att fira och spreds i både Sverige och Finland. Namnet Lucia härstammar från det latinska ordet lux som betyder ljus. Hon blev således ett förebud om ljusare tider.
Den 13:e december i år kommer Umeå musikklasser och lussar i Studiesalen här på biblioteket kl 13:30 – 14:00. Välkomna!
Källor:
Wall, Tora: Traditioner och högtider. Encyklopedisk kalender Stockholm: Bokförlaget Stolpe, 2022
https://historiska.se/upptack-historien/artikel/lucia/
Kommentera