Författare: niklas.akerlund
Granlund fångad på bild
Umeå universitetsbibliotek har flera specialsamlingar som har fått namn efter den person som byggde upp boksamlingen: Östergrensamlingen, Curmansamlingen, Ekströmsamlingen, m.fl. På de flesta av personer har vi bilder i form av fotografier och porträtt. Detta är värdefullt inte minst då vi i olika sammanhang vill berätta om samlingarna, deras tillkomst och historia. Genom en bild kommer vi helt enkelt lite närmare personen. Men då det gäller en större specialsamling här på biblioteket, nämligen Granlundsamlingen, har vi hittills helt saknat bild på samlingsbyggaren. Prästsonen Jacob Niclas Granlund föddes i Piteå församling 1818. Efter att ha studerat vid lärdomsskolan i Piteå fortsatte [...]
Ny utställning med äldre böcker om arkitektur
Från och med terminsstarten och en tid framåt visas i de båda säkerhetsmontrarna i bibliotekets entréhall en ny utställning med böcker från specialsamlingarna. De senaste åren har flera ombyggnationer genomförts här på biblioteket, bland annat i vissa magasinsytor och i den del som kallas Learning space. Yttertaket håller också på att byggas om, liksom innergården framför informationsdisken. Fler och ännu mer omfattande ombyggnationer är planerade så det är sannolikt att delar av våra lokaler kommer att vara byggarbetsplatser även under många kommande år. Med anledning av detta tänkte vi att det kunde vara passande att visa upp ett urval av [...]
Arsenik och gamla böcker
”– – – Jag undrar om här finns arsenik i denhär boken, ty jag har så rysligt ondt i hufvudet i dag. Hädanefter skall jag nog akta mig för grå moleskinnsryggar. – – Emellertid skall jag fråga Lars Peter hvad han tror om saken. I dag har jag riktig skrifklåda, jag tror det är första gången på flera år. – Otrefligt med de tankarne på arsenik ! Jag kan icke bli fri från dem. Men det är ju bättre att skrifva i en oinbunden bok än att ytterligare minska den lilla rest af helsa jag har qvar.” (Victoria Benedictsson, Stora [...]
Ingen den andra lik
De böcker som producerades under den västerländska boktryckarkonsten tidigaste period, från mitten av 1400-talet till och med år 1500, brukar kallas inkunabler. Ordet härstammar från latinets incunabula, med betydelsen vagga eller ursprung. Detta är alltså 1400-talsböcker där texten är framställd i en tryckpress med den för västerlandet nya tekniken med lösa trycktyper i metall. Umeå universitetsbibliotek äger sju sådana inkunabler. Den äldsta av dessa är tryckt av boktryckaren Anton Sorg i Augsburg. Exakt när är lite osäkert, men någon gång mellan 1475 och 1477. Boken innehåller ett verk av den medeltida abboten och mystikern Bernhard av Clairvaux, De consideratione (Om [...]
Återbruk i bibliotekets samlingar
Bara för att ett föremål blivit gammalt och omodernt behöver det inte kastas bort. Bättre att återanvända det! Ett ställe där det går att finna många exempel på återvinning av olika slag är, tro det eller ej, i bibliotekets äldre samlingar. I och med spridningen av boktryckarkonsten i Europa från och med mitten av 1400-talet kom många äldre handskrifter att bli betraktade som gammalmodiga och daterade. Men pergament och papper, alltså det som texterna var nedtecknade på, var dyra och användbara material och inte något som bara slängdes bort. En yrkesgrupp som tog till vara på de föråldrade och överblivna [...]
Ett kungligt monument i samlingarna
Det finns ständigt nya upptäckter, stora som små, att göra i boksamlingarna. Varje fysiskt exemplar av en bok bär på sin egen historia, inte minst i form av spår efter tidigare ägare. Den här gången var det praktfulla bokbandet på bilden nedan som drog uppmärksamheten till sig nere i magasinet och som därför plockades upp för att ges en utförligare beskrivning i katalogen. Det skulle strax visa sig att vi därmed hade återfunnit en för länge sedan förlorad pusselbit ur ett betydligt större sammanhang. Det praktfulla bokbandet. Placering: Granlund 00229. Titeln på den bok som har bundits i det storslagna [...]
En bok som Philipp gav till Johannes
Handstilen är en aning ostadig, men det står: ”Iohanni Bomgartnero dedit Philippus”. Philipp har gett åt Johannes Baumgartner. Underförstått: den här boken. Noteringen hittar vi nämligen på den första titelsidan i ett 1500-talsband i oktavformat (16 x 11 cm) som ingår i en samling böcker som kommit hit till Umeå universitetsbibliotek från Härnösands stift. Det är ett så kallat kolligatband, d.v.s. ett bokband där någon efter eget tycke låtit binda samman ett antal tidigare utgivna titlar. Men vem var denne Baumgartner och vad var det för en Philipp som gav honom en bok? Den första titelsidan i kolligatbandet. Placering: 904013. [...]
Ett ovanligt yttre
Den här sortens bok stöter man inte på varje dag. Med sitt säregna yttre sticker det gamla bokbandet omedelbart ut från mängden. Volymen ingår i den donation böcker som Umeå universitetsbibliotek för en tid sedan mottog från Härnösands stift och som vi nämnt tidigare här på Tryckt & otryckt. Men den här boken liknar ingen annan i den samlingen. Ett säreget yttre. Placering: 904015. Det är inte det tryckta innehållet som gör boken ovanlig, utan det som i första hand fångar vår uppmärksamhet är bokbandet. För vad är det egentligen för material som pärmarna är tillverkade av? När vi tar [...]
Ett glädjande bokfynd
Umeå universitetsbibliotek mottog i början av året en donation med äldre böcker från Härnösands stift. Den sortens boksamling utgör ett viktigt kulturarvsmaterial, både betraktad som en helhet sammanhållen av dess proveniens och som enskilda exemplar. I några kommande inlägg här på Tryckt & otryckt tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på några böcker som ingick i denna donation. En av dem var det oidentifierade äldre skinnbandet i kvartoformat som syns på nedanstående bild. Bokbandet. Placering: 904014. Det är tydligt att det här är en bok som har varit med om en hel del under åren. Den är rejält [...]
Smärtans kärleksbrev
På Ivar Lo-dagen den 23 februari 1992 mottog Sara Lidman ett stipendium och i sitt underbara tacktal, som på blott fyra sidor lyckas avhandla i stort sett allt som är av betydelse mellan vår himmel och jord, utgår hon ifrån en kungörelse som lästes i Jörns kyrka 1878 och som hon hade arbetat in romanen ”Din tjänare hör” (1977).Hon inleder talet, som återfinns i Sara Lidmans arkiv här på Umeå universitetsbibliotek, med att kort beskriva vad kungörelsesystemet var, dvs. uppläsning av de världsliga myndigheternas information från predikstolen under gudstjänsten. Men, tillägger hon på oefterhärmligt lidmanskt sätt, ”[o]fta gällde det en [...]