Umeå universitetsbibliotek mottog i början av året en donation med äldre böcker från Härnösands stift. Den sortens boksamling utgör ett viktigt kulturarvsmaterial, både betraktad som en helhet sammanhållen av dess proveniens och som enskilda exemplar. I några kommande inlägg här på Tryckt & otryckt tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på några böcker som ingick i denna donation. En av dem var det oidentifierade äldre skinnbandet i kvartoformat som syns på nedanstående bild.
Det är tydligt att det här är en bok som har varit med om en hel del under åren. Den är rejält kantstött och medfaren, något som vittnar om flitig användning. Bokbandets rygg har lossnat från inlagan och alla de trådar som binder ihop pappersläggen är synliga. Dessa defekter kan ses som något negativt, men faktum är att skador av detta slag också har en positiv sida. De gör det möjligt att enkelt studera ett bokbands ”insida”, dess uppbyggnad och bindning, vilken teknik och vilket material som har använts. Aspekter som samtliga kan vara av betydelse vid bokhistoriska undersökningar.
Volymen från Härnösand är ett tidigt svenskt tryck, därom är det ingen tvekan, men vilken bok är det här egentligen? Inlagan är inte komplett. Ett flertal blad saknas, bland annat de inledande och avslutande partierna, något som försvårar identifieringen. Vi bibliotekarier är vana att i första hand kunna utgå från en boks titelsida vid katalogisering, men någon sådan finns alltså inte här. Folieringen startar först med blad viiij och slutar lika abrupt med blad CCXvj.
Vi behövde alltså ta reda på exakt vilken bok det var som vi hade framför oss, men hur gör vi det när såväl titelblad, författar- och samtliga tryckuppgifter saknas? I vår digitala tid kan man helt enkelt pröva att googla enstaka fraser ur textinnehållet i en oidentifierad bok. Har man tur så får man träff på den OCR-lästa texten i en digitiserad version på nätet och kan gå vidare därifrån. I detta fall gav denna genväg emellertid inget resultat och då måste man förlita sig på andra, mer traditionella resurser.
Den här bokens utseende, inte minst dess typografi, visar tydligt att detta är en utgåva från 1500-talet och troligen från den tidigare delen av det seklet. Kvantitativt sett utgör det en period då den svenska bokproduktionen var mycket begränsad. I verket Sveriges bibliografi intill år 1600, sammanställd av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), redovisas för hela 1500-talet blott 419 titlar. Ingenting att skryta med direkt. En fördel med denna kvantitativt påvra litterära produktion är emellertid att vi har få tänkbara kandidater att välja bland då det gäller vår icke identifierade bok.
I en deskriptiv bibliografi ges systematiska och detaljerade beskrivningar av de materiella egenskaperna hos de förtecknade utgåvornas manifestationer. Hos Collijn anges kännetecken för enstaka sidor i de beskrivna utgåvorna och det tar inte lång stund innan vi där hittar en beskrivning som matchar sidor i vår ofullständiga bok (II, s. 12-15): ”Een lijten postilla offuer all euangelia som om söndaghanar läsen war da offuer heela året, ther til och offuer the euangelia som på the nampnkunnogasta höghtijder om året warda läsen, och en lijten catechismus eller vnderuisning, på the stycke som en christē lerdom mest påhenger, O P MDXXX.”. Äldre boktitlar har ofta en imponerande längd och just den här boken är numera mer känd som bara ”En liten postilla”. Det är en samling utläggningar kring utvalda bibeltexter, tänkt att fungera som vägledning i predikokonsten för prästerskapet, skriven av reformatorn Olaus Petri (1493-1552).
Tryckuppgiften ges på en av de inledande sidorna och saknas därför i exemplaret från Härnösand, men den finns återgiven hos Collijn: ”Prentat och fulboordat j Stocholm aff mich Claes Pederson, aåren epter Christi byrd. MDXXX. tolfte daghen j decembers månadh”. Här får vi alltså veta namnet på den personen som förestod det kungliga boktryckeriet i Stockholm vid denna tid: Claes Pederson. Inte mycket är känt om honom i övrigt, men i december 1530, för snart ett halvt årtusende sedan, övervakade han alltså tryckningen av de sista arken till denna första utgåva av Olaus Petris postilla.
Identifieringen av den här boken gjorde att den här bibliotekariens arbetsdag fylldes av en stunds glädjerus. Isak Collijn redovisar åtta bevarade exemplar (varav tre i dag finns registrerade i Libris), artefakter som vart och ett bär på unik information, och nu kan vi alltså komplettera med ytterligare ett. Volymen från Härnösands stift utgör ett konkret spår av verksamheten i ett av Sveriges allra tidigaste boktryckerier.
Litteratur:
Collijn, Isak. Sveriges bibliografi intill år 1600. 3 vol. (Stockholm, 1927-1938).
Intressant!👍👏😊