Handstilen är en aning ostadig, men det står: ”Iohanni Bomgartnero dedit Philippus”. Philipp har gett åt Johannes Baumgartner. Underförstått: den här boken.

Noteringen hittar vi nämligen på den första titelsidan i ett 1500-talsband i oktavformat (16 x 11 cm) som ingår i en samling böcker som kommit hit till Umeå universitetsbibliotek från Härnösands stift. Det är ett så kallat kolligatband, d.v.s. ett bokband där någon efter eget tycke låtit binda samman ett antal tidigare utgivna titlar.

Men vem var denne Baumgartner och vad var det för en Philipp som gav honom en bok?

Den första titelsidan i kolligatbandet. Placering: 904013.

Det finns fler frågor. Tre blanka sidor i slutet av den andra av de ingående titlarna är fyllda med handskrivna anteckningar på latin. Hänger dessa anteckningar på något sätt ihop med Baumgartner och Phillip? I så fall hur?

Tre blanka sidor i slutet av den andra av de ingående titlarna är fyllda med anteckningar. Placering: 904013.

Skinnbandets pärmar är dekorerade med blindtryck. På den främre pärmen finns initialerna I.B.V. samt, längre ner, årtalet 1559. Det sistnämnda bör ange när bokbandet tillkom och I.B. syftar rimligen på Johannes Baumgartner, han som fått boken av Philipp. Det fanns inget J i det klassiska latinska alfabetet, i stället användes I. Det bör alltså ha varit Johannes Baumgartner (I.B.) som förde ihop de ingående titlarna och lät binda samman dem. Men vad betyder då det avslutande V:et? Vi återkommer till det.

Bokbandet. Placering: 904013.

Det är tre titlar som har bundits samman. Den första, den på vars titelsida vi hittar den ovan nämnda tillskriften, är ”Epistolae Pavli, scriptae ad Romanos, enarratio edita à Philippo Melanthone” (1556). Därefter följer ”Enarratio epsitolæ Pavli ad colossenses prælecta anno. M. D. LVI.” (1559) och  ”Vita s. Pavli apostoli. Breviter ex ipsivs epistolis, actis  apostolorum, & alijs ecclesiasticis scriptoribus & historicis in hunc usum collecta, ut aliquid lucis lectoribus actorum apostolicorum & epistolarum Pauli afferat. Per Georgium Maiorem” (1559). Det två första titlarna är skrivna av Philipp Melanchthon (1497-1560), en av reformationens huvudaktörer och Martin Luthers främste medarbetare. Den tredje och sista titeln är författad av Georg Major (1502-1574), även han en betydelsefull teolog under reformationen. Samtliga tre titlar är tryckta i Wittenberg.

Samtliga tre titlar är tryckta i Wittenberg. Placering: 904013.

Melanchthon och Major var båda verksamma vid universitet i Wittenberg och det är här som vi hittar kopplingen till Johannes Baumgartner som var student vid detta lärosäte. Han skrevs in, matrikulerades, vid universitetet den 23 juni 1555 och vi vet att han fortfarande befann sig i Wittenberg i september 1558 då han erhöll ett stipendium av hertig Franz II. Otto av Braunschweig-Lüneburg. På 1520-talet hade även Johannes far, Bernhard Baumgartner (d. 1582), en lärare i staden Uelzen i Niedersachsen, studerat i Wittenberg och han var personligt bekant med Melanchthon. Det finns tre bevarade brev från Melanchthon till Bernhard Baumgartner.

Studenten Johannes Baumgartner kom alltså från Uelzen och det är här som vi finner förklaringen till V:et bland initialerna på den främre pärmen. Det ska tolkas som den inledande bokstaven i en toponym, dvs. ett geografiskt namn. På 1500-talet var det brukligt att foga födelseorten till personnamnet i officiella sammanhang. Det klassiska latinska alfabetet hade inget U, i stället användes V. Initialerna I.B.V. på den främre pärmen ska med andra ord utläsas som Iohannes Baumgartner Vlsensis. Johannes Baumgartner från Uelzen.

I[ohannes] B[aumgartner] V[lensis]. Placering: 904013.

Det är troligt att den unge studenten närvarade vid föreläsningar som hölls av såväl Philipp Melanchthon som av Georg Major. I bokbandet återfinns många understrykningar och marginalnoteringar som kan antas vara gjorda av Baumgartner. Dessutom har vi som sagt de tre sidorna som är fyllda med anteckningar, troligen föreläsningsanteckningar. Samma exakta datum rörande Noa och syndafloden som nämns på dessa sidor förekommer också i Melanchthons korrespondens. Det är alltså sannolikt att Baumgartner gjort dessa anteckningar i samband med att han bevistat någon av Melanchthons föreläsningar.

Marginalanteckningar och understrykningar. Placering: 904013.

Philipp, han som gav Johannes Baumgartner åtminstone den första av böckerna som ingår i bokbandet som vi här tittat på, var alltså – det har du kanske redan gissat? – ingen mindre än Philipp Melanchthon. Det är han som hållit i pennan och skrivit dedikationen på den första titelsidan.

Porträtt av Philipp Melanchthon, 1543. Konstnär: Lucas Cranach den äldre. Källa: Wikipedia.

Möjligen var det i samband med att Baumgartner lämnade Wittenberg (omkring 1559) som han lät binda samman de tre titlarna. Bokbandet var i så fall kanske tänkt att fungera som ett personligt minne av hans – lyckliga? – studieår och av hans gamla lärare. Johannes Baumgartner befann sig som sagt i Wittenberg åtminstone fram till 1558, men där tappar vi tyvärr de historiska spåren efter honom. Vi vet inget om vart han därefter tog vägen. Kanske återvände han hem till Uelzen?

Men boken som minner om hans studietid i reformationens centrum, Wittenberg, har alltså bevarats. Den har på för oss okända vägar så småningom kommit i ägo av Magnus Oscar Blix (1812-1875), kyrkoherde i Lit, och finns nu bevarad i specialsamlingarna här på Umeå universitetsbibliotek.

Vi riktar ett stort tack till Dr. Christine Mundhenk vid Melanchthon-Forschungsstelle der Heidelberger Akademie der Wissenschaften. Hon försöker spåra dedikationer från Melanchthon i tryckta böcker och hon har bekräftat att dedikationen i Umeå UB:s exemplar är skriven av honom. Dr. Mundhenk har också försett oss med informationen gällande Johannes Baumgartner och dennes koppling till Melanchthon, samt hjälpt oss att tolka proveniensspåren i volymen.