Damen med det ovanliga förnamnet

Låt mig presentera Eskilina Unaeus, rektorsfru i Umeå vid mitten av 1800-talet. Av fotot att döma verkar Eskilina ha varit en lite stram dam som säkert kunde föra sig väl i de borgerliga 1800-tals-salongerna. Eskilina finns representerad med två porträtt i en fotosamling som nyligen blivit digitaliserad här vid Umeå universitetsbibliotek. Den aktuella fotosamlingen ingår i studierektor Gustaf Norrmans arkiv  och  består av närmare 200 visitkorts- och kabinettsfoton från mitten av 1800-talet och framåt. Fotografierna har troligen tillhört Gustaf Norrmans föräldrar – kyrkoherden i Umeå landsförsamling Olof Norrman och hans hustru Erika f: Sidenmark.

Inte oväntat är det stora delar av Umeås borgerskap från slutet av 1800-talet som figurerar på fotografierna. På baksidan av nästan varje foto finns antecknat namn och titel på den avbildade, vilket är guld värt så här flera generationer efteråt. I samband med registreringen av fotosamlingen väcktes min nyfikenhet och forskarlust. Vilka var egentligen alla dessa allvarliga och uppsträckta personer som låtit sig fotograferas i fotoateljéer runt om i Sverige? Hur levde de sina liv? En av dem jag ville veta mer om var Eskilina Unaeus.

Egentligen var det namnet som väckte min nyfikenhet. Eskilina var för mig ett nytt och ovanligt kvinnonamn. Söker man i folkräkningarna 1880-1890 så fanns i Sverige bara 10-15 personer med det namnet. Alla bodde i Norrland och de flesta hade kopplingar till Jämtland. Söker man efter namnet Eskilina bland dagens svenska befolkning så finner man – enligt SCB:s sammanställning – att det är ”mindre än två personer” i Sverige som har det namnet idag. I praktiken kanske ingen alls?

Eskilina Unaeus var född 1827 i Umeå, dotter till Isak Häggmark som under några år på 1830-talet var rektor vid Umeå högre elementarläroverk (han blev senare kyrkoherde i Burträsk). Eskilinas mor var Sara Magdalena Svedberg, efter vars far – Eskil Svedberg – Eskilina troligen fått sitt namn. Morfar assessor Eskil Svedberg måste ha varit en hedervärd person då även Eskilinas äldre bror blev döpt till Eskil.

Eskilina kom 1856 att gifta sig med den 24 år äldre John Unaeus som var en av Eskilinas pappas efterträdare som rektor vid Umeå högre elementarläroverk (Unaeus var rektor under åren 1843-1866). Rektor Unaeus själv finns inte med bland de avporträtterade personerna i familjen Norrmans fotosamling, däremot återfinns han i en annan prominent persons fotosamling – Landshövding Gustaf Lorentz Munthes fotoalbum från 1865. (Även den digitaliserad vid Umeå universitetsbibliotek).

Vad vet jag då om Eskilina och John Unaeus? Egentligen inte så mycket, de fick två barn tillsamman (Ida och John Edgar). Rektor Unaeus var lärare i grekiska, en aktad man bl.a. riddare av Wasaordern och en ivrig myntsamlare. Han lever idag vidare i form av en stipendiefond stiftad till hans minne – Rektor John Unaeus stipendiefond. 1870 gick rektor Unaeus ur tiden och tre år senare flyttade Eskilina med sina då tonåriga barn till Stockholm. I Stockholm bodde hon på några olika adresser fram till sin död år 1899. Hur hon var som person berättar inte källorna. Kanske var hon inte alls så högdragen som hon såg ut på bild?

De två fotografierna av Eskilina är båda tagna i Stockholm och odaterade. Fotot av den yngre Eskilina i krinolin är troligen tagen på 1860-talet (fotot är från samma fotoateljé som makens porträtt 1865). Fotot på den äldre Eskilina är troligen från 1880-talet då hon var bosatt i Stockholm.

Det var som sagt inte bara Eskilina i fotosamlingen som väckte min nyfikenhet, där fanns andra personer med ovanliga förnamn eller titlar – som handelsmannen Teofron Saedén, eller telegrafkommissarie Sidenmark, eller fru Amalia Öhlén som i folkräkningen 1890 har titeln ”kapitalist”, eller den gamle kyrkvärden Per Jans på Backen, eller hon som gick under smeknamnet ”Måns Kuckel”.

Om du vid det här laget med egna ögon vill se personerna i den Norrmanska fotosamlingen så hittar du länken till fotosamlingen här.