
Forskarsalen i Umeå universitetsbibliotek (ca 1970) ur en reklambroschyr för Klintens ytbehandling .
Dags att uppmärksamma ett jubileum! Det är nu i december femtio år sedan Umeå universitetsbibliotek flyttade in i sina nuvarande lokaler på Campusområdet. Biblioteket hade fram till dess huserat i samma lokaler som stadsbiblioteket i deras byggnad på Kungsgatan 80.
Våren 1967 hade spaden satts i marken för det blivande biblioteket på Campus. Här skulle byggas en stor, ljus och modern biblioteksbyggnad för universitetets forskare och studenter. Byggandet hade föregåtts av studieresor till europeiska bibliotek där man hittat inspiration och nytänkande, framförallt universitetsbiblioteket i Bonn blev något av en förebild för Umeåbiblioteket. Huset byggdes i gult tegel för att smälta in med angränsande byggnader. Invändigt var det nya biblioteket tänkt att ge besökaren en känsla av fabriksbyggnad; högt i tak med rå betong och tegelytor, avsaknaden av innertak gjorde att hela ventilationsanläggningen låg synlig. Den ”brutalistiska” arkitekturen skulle sedan lättas upp med en inredning i färgerna grönt och vitt.
Hösten 1968 flyttades alla universitetsbibliotekets böcker (3.500 hyllmeter) från stadsbiblioteket i centrum till de nybyggda väl tilltagna lokalerna på Campus. Biblioteket hade närmare 50 anställda som under hösten hade fullt upp med uppackning och uppställningar. Den stora öppna forskarsalen skulle rymma ca 200.000 böcker. Som första svenska universitetsbibliotek skulle man här även tillåta s.k. ”open access”, d.v.s. att låntagarna själva skulle få botanisera bland hyllorna och hämta fram de böcker de ville läsa och låna. Lite orolig var nog överbibliotekarien Paul Sjögren som såg en fara i att allt skulle stå öppet och tillgängligt i hyllorna. Skulle det verkligen gå att hålla ordning på alla studenter och tankspridda forskare? Vad skulle hända om någon av böckerna hamnade på villovägar?!
Den 2 december 1968 var det så dags att ta emot de första besökarna. Man mjukstartade med att öppna låneexpedition. Först i kön som låntagare var enligt källorna ”ekon. stud. Ulf Sören Persson”. Några dagar senare var det dags att ta den nya Forskarsalen i anspråk. En 2.400 kvadratmeter stor sal med fräscha vita bokhyllor och med grön heltäckningsmatta och möblemang. Många av bokhyllorna gapade tomma i väntan på att framöver fyllas med ny litteratur.
Tredje steget i öppnandet av biblioteket skedde i början av mars 1969 då universitetsbibliotekets kursläsesal – landets största – var klar att användas. Här erbjöds 450 läsplatser på en yta av 48 x 24 m. (Det skulle visa sig efter några år att kursläsesalen hade lite väl tilltagen yta, så delar av utrymmet kom framöver att användas till annat).
Idag femtio år senare är universitetsbiblioteket kvar i samma lokaler, även om det byggts om och till under åren. De gröna mattorna finns kvar men ligger sedan många år gömda under ett nytt golv som lagts ovanpå. Inga bokhyllor gapar tomma längre utan nu diskuteras på nytt en ev. om- och tillbyggnad av biblioteket. Till universitetsbiblioteket hör idag även det Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus och biblioteket på Konstnärligt Campus. Ser man till personalstyrkan så har den sedan 1968 mer än fördubblats och bokbeståndet har mer än tiodubblats. Man talar även idag om ”open access” till litteraturen, men numera handlar det inte om att fritt få söka i bokhyllorna utan att istället fritt få tillgång till vetenskapligt material på nätet.
Till sist måste det erkännas att överbibliotekarien Paul Sjögren 1968 hade rätt i sina farhågor; det har nämligen försvunnit en och annan bok i biblioteket.
Källa: Umeå universitetsbiblioteks arkiv
Åh nostalgi! Jag tillhörde ”Främlingslegionen” ett gäng studenter under ledning av den pensionerad majoren Wahlberg. Vi packade upp otaliga kartonger med femte ex. och annat som stått i förråd på Stadsbiblioteket. Inledningen på ett helt yrkesliv på bibliotek.
Tack Kerstin. Kul att få kommentarer från en som var med då det begav sig!
Så trevligt att du uppmärksammar 50-årsjubileet, Göran. Blir det inte något firande i lokalerna? Jag var med och flyttade från Kungsgatan 80 till universitetsområdet. I början kände vi oss lite vilsna i det stora utrymmet och pyntade våra grönlackerade skrivbord med personliga saker. Att hyllorna i forskarsalen gapade tomma oroade oss inte alls. Det var bara bra att det fanns plats för nya böcker.
Hej Siv! Roligt att få detaljer från UB 1968. Det finns ju inte längre någon kvar här på UB som upplevt flytten. Inget firande inplanerat. En liten miniutställning finns här med foton och enstaka föremål. Jag har varit på jakt i huset efter gröna möbler för att kunna använda i utställningen, men tyvärr verkar det inte finnas något kvar av den ursprungliga gröna inredningen.
Mycket har hänt med och på Umeå UB sedan jag var student där med början 1974. Minns mycket väl fiket mellan UB:s 2 delar och den i mitt tycke enorma kortkatalogen.