Tisdagen den 29 oktober 1912 var en historisk dag i Fredrika. Det var första gången ett telefonsamtal kunde ringas från orten. Efter år av väntan, ledningsdragningar och installationer var det så dags för invigning. I Fredrika prästgård kunde kyrkoherde Johan Ulrik Bjurberg – med telefonnummer Fredrika 1 – ringa sitt första telefonsamtal.
Det blev Linjedirektör Bennet i Luleå som fick det första samtalet när Bjurberg ringde och rapporterade att telefonledningen fungerade. Han passade samtidigt på att beställa fler telefonskåp till nya abonnenter i Fredrika. Ytterligare 5 samtal ringde Bjurberg denna dag och han kunde även ta emot ett inkommande samtal, från kontraktsprost Arbman, som ”hördes synnerligen väl” i telefonluren. Tekniken verkar ha fungerat utmärkt denna dag förutom en irriterande felkoppling (mänskliga faktorn) genom växelstationen i Åsele. Summerade man sedan premiärdagens telefonkostnader så slutade summan på 2 kr och 10 öre.
Allt detta får man veta om man studerar kyrkoherde Johan Ulrik Bjurbergs prydligt förda telefonjournal för år 1912. I journalen finns noterat alla hans utgående telefonsamtal – hans tjänstesamtal, hans privata samtal och alla de samtal som han lät församlingsborna ringa från hans telefon. Prydligt antecknat i olika kolumner finns namn, ort, ärende, samtalets längd och kostnad. Även felringningar noterades i journalen. Studerar man därtill Bjurbergs egen dagbok från samma år så får man ytterligare detaljer kring den kyliga oktoberdagen 1912 när telefonen introducerades i Fredrika.
Kyrkoherde Bjurberg var en man som hade god ordning på sina papper, både i tjänsten och privat. Han förde dagbok, kassabok, brevkopiebok och telefonjournal. Allt detta har sparats för eftervärlden i Bjurbergs personarkiv på Umeå universitetsbibliotek. Här finns hans drygt 300 dagböcker och 58 tjocka brevkopieböcker. Av de 7 telefonjournaler han förde mellan åren 1912–1930 finns idag två stycken sparade i arkivet.
Johan Ulrik Bjurberg (1851-1931) kom som präst till Fredrika 1891. Här stannade han i 37 år och kom att bli ihågkommen för sin handlingskraft, sitt sociala engagemang och sin goda sångröst. Han gjorde sig känd som ”den sjungande kyrkoherden” som med sin starka röst många gånger sjöng sina predikningar ”så att fönsterrutorna skallrade”. Han var även en skrivande man som förutom predikningar (på vers) författade dikter, visor och hyllningsverser. Han fick även glädjen av att se några av sina texter i tryck. Bjurberg verkar ha varit en färgstark, folklig och handlingskraftig man. Om det senare finns många historier bevarade. Bl.a. om hur han ingrep och släckte bränder eller hur han orädd konfronterade brottslingar.
Efter hans död i mars 1931 skrev lokaltidningarna ”Fredrika har landssorg. Med kyrkoherde Bjurberg har en originell och märklig man, en kämpe för kultur och framåtskridande i Lappmarken, gått ur tiden”
Bland hans framåtskridande insatser kan man nog räkna hans idoga arbete i ”Fredrika telefonibestyrelse” för att koppla samman Fredrika med omvärlden.
Roligt att bloggen är åter! Alltid spännande att läsa nya inlägg.
Kul att du uppskattar bloggen! Du har väl sett nyheten att man numera kan ”prenumerera” på bloggen, så man inte missar något…
Väldigt bra funktion! Är nu prenumerant!