På bibliotekets plattform för digitala samlingar finns idag strax över 1 miljon sidor publicerade. Det är gamla böcker, tryck av olika slag, fotografier, vykort och handlingar ur några arkiv för att nämna något. Men det är ett arkiv som finns digitiserat i stort sett i sin helhet och det är Frida Åslunds. Allt som kunde publiceras digitalt utifrån upphovsrättsliga skäl är publicerat. Men vem var då Frida Åslund?
Frida föddes den 20:e januari 1879 på Öbacka i Umeå. Hennes far var avvittringslantmätaren och författaren Daniel Åslund och hennes mamma var Maria Sofia Linder, sondotter till komminister J.A Linder. 1885 flyttade familjen i till korsningen mellan Pilgatan och Kungsgatan Öst på stan. Trots att deras hus klarade stadsbranden valde familjen ändå att flytta först till Västerhiske och sen till Grisbacka. Fridas familj var mycket konstnärlig och två bröder Elis och Helmer blev också båda konstnärer. Helmer ändrade senare sitt efternamn till Osslund. Frida kom att bli mest känd för sitt skrivande men hon ägnade sig också likt sina bröder åt måleri.
Efter studier tog Frida ut folkskollärarinneexamen 1901 och fick sin första tjänst i Horndal i Dalarna. Hon skrev redan som barn ner notiser om händelser, oftast i dagboksform. Hon debuterade som författare 1898 med en novell i Sundsvallsposten och 1910 kom hennes första roman Katarina-Anna som utspelar sig i herrgårdsmiljö. Den följdes av ytterligare två uppföljande romaner.
Efter den tredje herrgårdsboken som kom 1912 hade Frida 13 år uppehåll i skrivandet. Orsaken till detta vet man inte säkert. Men 1925 återkom hon och denna gång debuterade hon inom barnboksgenren. Först kom tre självbiografiska böcker om Folke och Frida där handlingen utspelar sig Öst på stan där hon växte upp. Folke var hennes barndomsvän och han var också lillebror till kompositören Vilhelm Petersson-Bergner. Böckerna om busfröna Frida och Folke har senare betraktats som föregångare till Astrid Lindgrens Emil och Madicken. Frida har även blivit kallad för ”sin tids Astrid Lindgren”. Böckerna om Frida och Folke blev mycket omtyckta och kom att användas som läse- och läroböcker i Umeås folk- och småskolor.
I hennes senare författarskap återfinns både romaner för vuxna och barnböcker, bland annat Pelles stuga och Norrsundabarnen (1933). 1934 utkom Frida med den romantiska berättelsen om Gertru från Svartliden. Förutom böcker så skrev Frida cirka 200 noveller som publicerades i olika tidskrifter.
Frida avslutade sina dagar den 4:e oktober 1937 och ligger begravd på Västra kyrkogården i Umeå. År 2015 uppkallades en gata på det då nybyggda bostadsområdet på Sandåkern till Frida Åslunds gränd.
Fridas arkiv på universitetsbiblioteket omfattar förutom koncept och manuskript till romaner och noveller även en del brev, fotografier, vykort, hälsningskort och en poesibok.
Det som gör att arkivet efter Frida för närvarande är unikt är att alla hennes arkivhandlingar som kan publiceras utifrån upphovsrätten finns publicerade digitalt som en egen samling i bibliotekets digitala samlingar, vilket innebär att större delen av hennes arkiv har digitiserats och publicerats.
Många av hennes texter finns därför tillgängligt på biblioteket i tre olika versioner. Till exempel boken om Folke och Frida. Den finns att låna som tryckt bok. I arkivet finns också originalmanuskriptet i pappersform och som nu också är läsbart på bibliotekets digitala samlingar.
Ytterligare exempel på Fridas stora produktion av texter är alla de noveller som hon skrev och fick publicerade i olika tidskrifter. Till exempel novellen Baksidan där både manuskriptet och den tryckta utgåvan finns i original i arkivet och digitiserade på bibliotekets digitala samlingar.
Förutom koncept och manuskript till romaner, noveller m.m. så finns digitaliserat en ansenlig mängd vykort och fotografier. Exempelvis nedan två.
Så vill du se mer av Frida Åslunds digitiserade handlingar så använd nedan länk.
Eller vill du se arkivförteckningen så använd nedan länk.
Kul att läsa ännu ett inlägg i Tryckt & otryckt!👍