”Ingen nu levande president i världen älskar arkiven som jag! Ingen president i världen har tillbringat mer tid på arkiven än jag! Ingen president i världen förstår arkivens värde som jag!”

Nej det är inte Donald Trump som yttrat dessa ord utan Islands president Guðni Th Jóhannesson. Det gjorde han när han invigde de XXV Nordiska Arkivdagarna i Reykjavik den 24 maj i år. Hur vågar då Islands president påstå detta? Jo, med en bakgrund som professor i historia har han som forskare tillbringat åtskilliga timmar på Islands riksarkiv och andra arkiv.

Reykjavik 24/5.

Islands president Guðni Th Jóhannesson (foto: Wikimedia).

I publiken denna dag satt 300 personer som också älskar arkiv, förstår arkivens värde och tillbringar större delen av sina liv på arkiv. Dvs de 300 arkivarierna som hade rest till Reykjavik för att under några dagar få lyssna till föreläsningar, ta del av utställningar, delta i möten, mingla och utbyta erfarenheter.

Vad kan då alla tillresta arkivarier haft att avhandla under dessa dagar? Handlade det om ordningsprinciper, arkivkartonger, hyllmeter och arkivdamm? Nej större saker än så. Det är ju dagens arkivarier som skall greppa, styra och bevara den enorma mängd av digital information som numera cirkulerar i samhället. Att som arkivarie vara en viktig del i bevarandet och upprätthållandet av demokratin och på alla tänkliga sätt tillgängliggöra, sprida och förmedla arkivens innehåll till forskare och allmänhet. Ett tungt ansvar vilar på oss arkivarier!

Under de nordiska arkivdagarna på Island fick vi t.ex. ta del av hur våra kollegor på Islands riksarkiv med stor möda hanterat allt utredningsmaterial efter den stora isländska bankkrisen 2008. Vi fick även en inblick i hur de östtyska Stasiarkiven fungerat och hur man idag med Stasiarkivens hjälp – som avskräckande exempel – vill kunna säkra demokratin. Vi fick under arkivdagarna även insikter i mer alldagliga ämnen som e-arkiv, GDPR, tekniska digitala lösningar och pågående och avslutade forskningsprojekt.

Konferensmiddag i Perlan, Reykjavik 24/5.

För mig och mina kollegor som arbetar med personarkiv gäller utmaningen framöver hur man på bästa sätt kan arkivera det som sker i dagens sociala medier. Hur man skall komma åt och rädda innehållet i gamla avställda datorer där arkivbildaren lagrat material och e-post. Hur man ska kunna läsa gamla disketter och utvinna information som sparats i format som inte längre är tillgängliga och gångbara. Att helt enkelt inse att i framtiden finns inga brev och hand-/maskinskrivna dokument att arkivera.

Allt detta och lite till fick vi förmedlat till oss under dessa intensiva arkivdagar. Stärkta, peppade och kanske även lite oroade åkte vi sedan hem till våra arkivinstitutioner för att ta sig an det ansvarsfulla uppdraget som arkivarie.

Nu var det ju inte bara arkiv som gällde för oss som deltog i arrangemanget. Lite ledig tid och lite turistande unnade vi oss också. Det blev både gejsrar, islandshästar och varma utomhusbad. Det isländska vädret hann vi även bekanta oss med (det regnade en hel del).

Bad i Secret Lagoon 26/5.

Gullfoss vattenfall 26/5.

Vill du veta lite mer detaljer kring de Nordiska Arkivdagarna 2018 så kan du (framöver) titta in på Nordisk Arkivportal där det utlovats information och sammanfattning av dagarna.

Om tre år är det dags för de XXVI Nordiska Arkivdagarna. I september 2021 kommer Stockholm att vara värd för arrangemanget. Man undrar vilka utmaningar arkiven står inför då?