Umeåprästen Johan Anders Linder (1783-1877) var en av stadens mer tongivande personer under 1800-talet. Han var förutom präst en kulturarbetare av rang med kunskaper inom arkitektur, teckning, jordbruk, musik, teater, natur, dialekter, seder och bruk. I hans arkiv finns spåren av en synnerligen aktiv och allsidig man. Studerar man hans bevarade brevsamling hittar man brev från många prästkollegor och myndighetspersoner men här finns även några brev från byn Ytterrödå undertecknade ”bondesonen Anders Carlsson”. I några bevarade brev från 1840-talet redovisar Anders Carlsson till Linder uppgifter om när flyttfåglarna anländer och lämnar byn Ytterrödå. Vad Linder skulle använda uppgifterna till vet vi tyvärr inte. Kanske var det någon form av rapportering som Linder skulle sammanställa. Ett exempel på Anders Carlssons inskickade brev till Linder är denna från våren 1844.

Enligt brevet är det ”krakan” som anländer först på våren. Krakan bör väl vara kråkan (flyttfågel?). Tittar man i Ordbok öfver Svenska Allmoge-språket (Rietz) från 1860-talet ser man att just i Västerbotten är kraka en lokal benämning för kråka. Längre ner i brevet över flyttfåglarnas ankomst hittar man den 24 april att ”Wriänner” har anlänt till Ytterrödå. Gissningsvis bör det vara ”vri-and” i pluralform. I Rietz ordbok över allmogespråket finns ”vri-and” upptagen som ett västerbottniskt ord för fågelarten Anas penelope (Bläsand). Den fågel som på våren 1844 anlände sist till Ytterrödå är ”Swätter”. Om en amatör får gissa kanske det kan vara Svärtan? Någon Swätter hittar man tyvärr inte om man letar i ordboken över allmoge-språket.

En intressant detalj om språkforskaren Johan Ernst Rietzs Ordbok öfver Svenska Allmogespråket är att Rietz har haft meddelare runt om i Sverige som levererat material till ordboken. För Västerbottens del var det just vår egen Johan Anders Linder som var meddelare. Rietz tackar Linder speciellt i förordet till ordboken för att han varit den som lämnat den största mängden dialektord till ordboken. Rietz riktar sitt tack till Linder som den ”gamle, vördnadsvärde och lärde språkforskaren” som under många år ”gjort de noggrannaste anteckningar”. Kanhända de lokala fågelnamnen från Ytterrödå levererats från Linder till Rietz?

För att återgå till Anders Carlssons brev undrar en lekman om det inte saknas någon fågel i uppräkningen? Jo om man läser vidare så finns det ytterligare en flyttfågel som anlänt enl hörsägen.

Hur länge stannade då fåglarna kvar i Ytterrödå 1844? Ja det finns det också anteckningar om i Linders arkiv. Krakan kom först på våren och lämnade sist på hösten. Wriännren flög vidare den 20 september och när Swättern gav sig av får vi tyvärr aldrig veta. För som Anders Carlsson skriver ”Det är swårare att se dem fara ått och fram om hösta”.

Inspirerade av anteckningarna för 174 år sedan är det nu bara att ge sig ut och spana efter bläsänderna, svärtan och tranan. När kan de tänkas anlända i år denna kalla och fortfarande snörika vår?