”Med hjärtligt tack för äggsändningen”

Böckers historia är tätt sammanvävd med människorna som skapat och använt dem. En av de roligaste delarna i arbetet med äldre böcker, i alla fall enligt mig, är de spår man kan hitta efter tidigare ägare och läsare. Ofta handlar det om namnteckningar, exlibris-etiketter eller stämplar – men ibland dyker något upp som ger oss betydligt mer information än bara ett namn. I det här fallet gav fyndet dessutom en oväntad inblick i själva bokens tillkomst.

För en tid sedan fångade en klart blå bok med gulddekor min uppmärksamhet i hyllorna. Det visade sig vara Anteckningar om Kungl. Svea artilleriregemente 1794–1894 av J. von der Burg m.fl., utgiven i Stockholm 1898 av Norstedts förlag. Som titeln avslöjar avhandlar boken artilleriregementets historia, bland annat mycket detaljrikt om regementets uniformer, med tillhörande kolorerade bilder. Boken tillhör vår Östergren-samling. _¹

När jag bläddrade igenom boken hittade jag ett brev, daterat Stockholm den 11 mars 1899, instucket mellan två sidor. Det är fyra sidor långt och skrivet med en elegant handstil.

Brevet inleds med en hälsning till ”Broder Isander” och visar sig vara skickat som tack för en äggleverans, ett passande tema så här i påsktider:

”Med hjärtligt tack för äggsändningen skickar jag som vanligt liqviden 14.75 kr. medelst postanvisning. Som du ser ligger här en bok – Svea artilleriregementes historia 1794-1894– sammanskrifven af flera officerare vid regementet, och som jag antager, att det kan roa dig att taga del af innehållet, ber jag få öfverlemna densamma åt dig som ett litet minne både af mig och af den tid, du sjelf tillhörde regementet”. _²

Avsändaren är Isanders ”tillgifne vän Fredrik Spak” som berättar att även om han ”naturligtvis gått kamraterna tillhanda med råd och dåd, anvisat dem källor, m.m” inte själv varit med och författat något av innehållet.

Förklaringen till detta är att boken ”nemligen [började] att skrifvas kort efter det jag tillträtt tygmästarebefattningen (1893), hvarför jag undanbad mig allt aktivt arbete dermed, upptagen som jag var i min nya befattning. Dessutom tilltalade det mig ej, att boken skulle skrifvas af flera personer…nu saknas homogenitet i det hela och många af författarne gingo endast motvilligt till arbetet”.

Vi får veta att arbetet med boken tagit längre tid än planerat. Stockenström, vilket troligtvis hänvisar till Henrik von Stockenström som då var regementets överste och chef, önskade ha boken färdig till regementets jubileumsfest 1894 men, fortsätter Spak, ”det torkade emellertid in och först nu är boken färdig”. 

Hittills inte så bra betyg! Har han skickat en medioker bok till sin vän som tack för äggen? Nej då, vi kan vara lugna. ”Det finnas många fel”, skriver Spak ”men dock ej af värre beskaffenhet än att boken, såsom ett helt betraktad, väl fyller sin plats inom den historiska militärlitteraturen” och bokens ”tillkomst har också helsats med tillfredställelse af alla kamraterna”. 

Det är ”i alla fall glädjande”, konstaterar Spak ”att vi fått vår historia skrifven”.

Vilka var då dessa herrar? Isander som verkar skicka regelbundna äggleveranser till sin vän och Spak som så självsäkert uttalar sig om innehållets kvalitet och varit rådgivare till författarna? Vi får göra några efterforskningar.

Boken innehåller ett register över regementets officerkår under de 100 åren. Där hittar vi både en Fredrik Adolf Spak och Carl Jacob Isander. _³

Brevets avsändare

Fredrik Adolf Spak föddes i Stockholm den 3 augusti 1846 som son till kamrer Hans (ibland Henrik) Fredrik Spak och Charlotta Petronella Zaar. I december 1864 tog han sin officersexamen och blev samma månad underlöjtnant. Under hans tid vid Svea artilleriregemente avancerade han från underlöjtnant till löjtnant 1872, kapten 1879 och slutligen major 1892. Spak tjänstgjorde även en tid vid österrikiska artilleriet 1875–1876.

Han återvände sedan till Stockholm där han 1877 fick i uppdrag av dåvarande generalfältmästare Leijonhufvud organisera artillerikårens historiska vapen- och modellsamling, ett arbete som ledde till bildandet av Artillerimuséum på Riddargatan i Stockholm, nuvarande Armémuseum, som invigdes 1879. Spak utnämndes till muséets första föreståndare 1884 och fortsatte som sådan fram till sitt avsked från regementet 1902. Som vi kunde läsa i brevet var han även tygmästare över Stockholms tygstation, en befattning han höll mellan 1892–1902. Tygmästare var en militär tjänstemannabefattning som ansvarade för artilleriets materiel och förråd.

Spaks expertis inom militär- och vapenhistoria förde honom även till Berlin mellan 1902–1908 där han var verksam vid Zeughaus – framför allt med att organisera dess samling av blanka vapen. Spak anses vara en av föregångarna inom svensk vapenhistorisk forskning och skrev inte bara om vapen, utan även om bland annat fanor och uniformer. _⁴

Som vi kan se var Spak en ytterst kompetent och välrenommerad rådgivare för en bok om Kungliga Svea Artilleriregementes historia.

Den 27 september 1884 gifte sig Fredrik Adolf med Eva Constantia Lundberg, med vilken han fick tre söner. Det är sannolikt denna Eva som i brevets post scriptum tackar i förväg för en ”ny sändning ägg till Påsken”

Om man skulle vilja veta mer om släkten Spak så författade Fredrik Adolfs far en släkthistorisk översikt som digitiserats av Kungliga biblioteket och går att läsa fritt online. _⁵

Brevets adressat

Carl Jacob Isander verkar inte ha lämnat lika gedigna biografiska fotspår. Han föddes den 26 april 1823 i Odensala, Uppland och hans föräldrar var Henrika Küsel och hovpredikant Matts Nils Albrecht Isander. Från hans kortfattade registerpost får vi en sammanfattning av hans karriär i det militära och Svea artilleriregemente. Som 19-åring, 1842, skrivs han in som sergeant. 1858 befordrades han till kapten, en befattning han behöll fram till den 10 april 1874 då han begärde avsked. Isander valdes in som ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien (L. Kr. V. A.) 1859 och 1867 mottog han utmärkelsen Riddare av Svärdsorden (R.S.O). Sådana utmärkelser innebär förhoppningsvis att det kan finnas ytterligare information om honom i andra källor. Och javisst, lite mer går att vaska fram, bland annat en anknytning till Norrland.

En sökning UMUB:s digitiserade samlingar ger två träffar i Redogörelse för elementarläroverken i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik 1865–65 och 1865–66. Bland annat får vi reda på att ”kapitenen vid Svea Artilleri C. J. Isander” tjänstgjort som både examens-vittne samt extra lärare (sic) i fysik för 7:e klass och matematik för reallinjen i 3:e till 7:e klass vid Hernösands högre elementarläroverk där även en av hans bröder, Lars Fredrik, var anställd som lärare. I Svenskt Porträttgalleri kan vi se att han under sin tid i Härnösand även var Överbefälhavare för Härnösands frivilliga skarpskytteförening. _⁶

Isander verkar ha förblivit ogift livet ut men då Spak avslutar brevet med ”många helsningar från oss alla till Dig och fröken Hammar” verkar åtminstone en person till ha funnits i det Isanderska hushållet. En sökning i kyrkböckerna visar att denna fröken med sannolikhet var mamsell Charlotta Margareta Hammar, född i Stockholm oktober 1836, som står bokförd som Isanders hushållerska under många år. När brevet anländer 1899 är Isander och mlle Hammar bosatta i Kalmar, där de är skrivna fram till att Carl Jakob avlider den 9 april 1910.

Det var en kort inblick i två vänners och vapenbröders liv och det är glädjande för mig att jag också fått bidra till att, om än så lite, deras historia blivit skriven.

Hur många ägg som då kunde köpas för den betalade summan och varför familjen Spak valde att beställa ägg till Stockholm ända från Kalmar får bli ett mysterium för en annan gång.

Källor:

1. http://libris.kb.se/bib/1643835 ↩︎
2. 14.75 sek år 1899 motsvarar ungefär 1115 sek i köpekraft, eller betalning för lika lång arbetstid som 14 458 sek i 2026 års penningvärde. (historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm). ↩︎
3. s. 396 respektive 353 ↩︎
4. H Fredrik Spak, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6158, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Falk med bidr av Mattias Andersson (Fredrik Adolf S)), hämtad 2026-03-31 ; Nordisk familjebok 2:a utgåvan s. 470 ↩︎
5. http://libris.kb.se/bib/22420387 ↩︎
6. Redogörelse för elementarläroverken: https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:nsr_000244:0014 ; https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:nsr_000244:0015 ; https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:nsr_000243:0017 ; Svensk porträttsamling: https://web.archive.org/web/20241209075036/https://runeberg.org/spg/14/0181.html ↩︎